Hur finna en mening då allt gått sönder

Stress och utmattningssyndrom är växande folkhälsoproblem. Förutom det psykiska, fysiska och sociala, drabbas individen ur ett existentiellt hälsoperspektiv. ”Det handlar väldigt mycket handlar om att ha och se en livsmening att kunna återkoppla till”, säger Ann-Kristin Eriksson. ”De existentiella frågorna, människans behov av att det skall finnas en mening, uppmärksammas inte som de borde i vården.”

Då man är sjuk snurrar frågor som att: vad som är meningsfullt just nu och suicidala tankar kan förekomma. Det är existentiella frågor och behov som inte uppmärksammas i vården.

Det är det begripliga, det hanterbara och att det finns en meningsfullhet i samband med en känsla av sammanhang som är betydande när man ska bearbeta stress, sjukdom, elände och död.

De som arbetar inom cancervård och palliativ vård har en slags ”tyst kunskap” som finns hos de som jobbar inom vården, men som inte passar in i systemet.

Det gäller att arbeta preventivt. Att stanna upp och tänka innan det går för långt.

Redan när en patient söker för dålig sömn eller ont i magen på vårdcentralen ska detta tas i ett gott beaktande, och det är viktigt att det inte går för långt.

Att prata med en psykolog är oftast inte tillräckligt. Det finns en helhet hos den enskilda individen som de behöver hjälpa dem att få ihop.

Att komma för långt bort ifrån att se saker som meningsfulla, kan många behöva hjälp att se och det är också viktigt att vi inte bortser från att det finns en vilja att leva. Alla har vi olika resurser och det man har varit med om förändrar ens fortsatta liv – både från ett negativt och ett positivt perspektiv.