Filmrecension: The Danish Girl

The Danish Girl

Filmen är en Amerikansk-Brittisk kärleks biografisk drama på 1920 talet.
Danska Lili Elbe föddes som Einar Wegener och levde, innan hon blev en av de första att genomgå en könskorrigering, som framgångsrik landskapsmålare levde hon tillsammans med sin hustru Gerda, även hon konstnär.

Filmen var mycket sevärd, den får betyget 3 av 5
”främjar homosexualitet och könsbyte”

http://www.imdb.com/video/imdb/vi2595992089?ref_=tt_ov_vi

Filmrecension: En man som heter Ove

En man som heter Ove

En man som heter Ove:
En mycket bra skildring av en man på 59 år med 43 år på samma arbetsplats.
Spelas av Rolf Lassgård. Änkemannen Ove går runt som en osalig ande i sitt radhusområde. Han är alltmer förtvivlad över att ingen uppskattar hans ideella arbete – eller att ingen bryr sig om att Saab är världens bästa bil. Faktiskt har tiden sedan länge sprungit ifrån honom. Mycket bra film både rolig och ibland sorglig.

Betyget blir 4+, fantastisk sevärd och tänkvärd film.

Recenserad av: Jonas Abrahamsson

TV-Tips: Djävulsdansen

Djävulsdansen

Vi har sett avsnitt 2 i serien Djävulsdansen säsong 2, som handlar om att leva i en syskonrelation där ett av syskonen lever med eller drabbas av psykisk ohälsa.
Vi tycker att det här är ett mycket viktigt program som bör ses av alla, även de som inte själva har, eller lever nära någon med psykisk ohälsa.

Hur är det att växa upp i en familj där någon får psykisk sjukdom? Mikael Ljungberg var Sveriges främsta brottare genom tiderna, men drabbades av en djup depression och tog sitt liv. Hans bror Jonas berättar om sin svåra kamp som anhörig. Åsa var 14 när hennes bror plötsligt fick en psykos och livet förändrades. Vi möter också Hannes som vuxit upp med en pappa som är bipolär.

Mossegården – Med fokus på grön omsorg







Mediahuset blev inbjuden till den årliga anhörigträffen på Mossegården, själva syftet med träffen var att visa upp verksamheten för anhöriga. Mossegården som ligger i Vassmolösa drivs genom grön omsorg. Grön omsorg innebär att man arbetar på gårdar som erbjuder psykiskt funktionsnedsatta en meningsfull sysselsättning, detta är även en alternativ terapi för alla människor. Känslan när man kommer till Mossegården är att det är en fridfull tillvaro, nära till djur och natur samt ett behagligt och glädjefullt arbetsklimat.

När vi pratade med anhöriga fick vi en positiv bild av Mossegården, det bygger på motivationen hos deltagarna där alla känner att de kan delta i aktiviteterna därmed utvecklas.

Nina Nätbring som driver Mossegården sedan starten 1/2 -99 ser en utveckling hos deltagarna man kan se större självkänsla, egna initiativ, ansvar och arbete i grupp.

På Mossegården arbetar åtta deltagare och två heltidsanställda, där de jobbar med friskvård så som gympa, yoga, djur och natur. Vid andra årstider tillkommer andra olika arbetsuppgifter. Dagen avslutades med en egenskriven sång baserad på melodin ”We are all the winners” som handlade om glädjen på Mossegården följt av en uppskattad prisutdelning med stående ovationer.

Everything we hear is an opinion

Jag hittade, vad jag tyckte i alla fall, en jättebra meme:

https://se.pinterest.com/pin/563935184571978237/

Alltså: ”Everything we hear is an opinion, not a fact. Everything we see is a perspective, not the truth.

Den är skriven av den romerska kejsaren Marcus Aurelius, som levde 121-180 e.Kr.

Jag har själv inte läst hans bok Självbetraktelser (Meditations), men jag tycker att citatet passar bra in på hur jag tycker att jag kan förhålla mig till verkligheten på ett bra sätt. Det ger en god förutsättning för hur man generellt sätt ska ta itu med saker och ting som vi hör eller på annat sätt kommunicerar. Jag tycker att det är viktigt att vi alla utgår från våra olika, individuella upplevelser och erfarenheterna vi gör speglar vårt beteende. En aspekt på det beteende vi har är de attityder vi har gentemot andra människor och situationer.

Har du någonsin tänkt på vilken attityd du har och varför det kommer sig att just du har den inställning till saker och ting som du har? Jag tror mycket kan förklaras av att det kommer av den miljö vi lever i, att vi lär oss se på verkligheten på olika sätt och vis. Allt speglat av hur andra tar sig an vardagen. Det vi gör påverkar andra. Det andra gör påverkar oss. Det är ett samspel, ett givande och tagande som sker hela tiden. En del tar mycket, andra ger generöst – men jag tror att vi ger och tar på olika vis. Det gäller att hitta en kompabilitet i det hela. Vad du än har för attityder så är det bara genom andra som vi kan referera till att de är ”rätt” eller ”fel”. Har vi inget samspel så kan vi heller inte förhålla oss till hur saker och ting ”ska” vara.

Och hur bör de då vara? Det finns många som menar att det ska vara si eller så. Detta får mig att tänka på en melodi jag hörde för ett tag sedan i en sinnesrogudstjänst i domkyrkan i Kalmar. Där sjunger de: ” Du vet väl om att du är värdefull, att du är viktig här och nu. Att du är älskad för din egen skull, för ingen annan är som du. Det finns så många som vill tala om, att du bör vara si och så, men Gud fader accepterar dig ändå, det kan du lita på.” Och visst är det så att vi försöker vara folk till lags, men det är ändå DU som väljer hur du ska vara. Det är du som gör val i livet. Det är valfritt. Jag tycker inte om när folk säger att: ”Du måste göra si, du måste göra så”.

För nej, det måste jag inte. Jag kanske inte har samma uppfattning som du har. Och man kan inte säga till någon att hen måste göra på ett speciellt vis, för det kanske inte ligger i den personens intresse. När du säger att någon annan måste göra på något vis är det ett krav som du har på den personen, intresset om personen ligger hos dig.

Det tycker jag är fel. Men är det någon som säger att: ”Jag måste göra si och så”, då ligger intresset hos personen själv. Det handlar om att dra gränser, men även att göra de saker man är intresserad av. Visst är det av omtanke vi ställer krav på vår omgivning. Vi vill ju att det ska fungera på bästa möjliga sätt. Men hur eller hur – vi kan ALDRIG sätta oss in till 100 % om hur det är för en annan person just nu. Vi kan försöka, givetvis, men aldrig riktigt uppleva hur det är för personen just nu.

Jag vet själv detta, bland annat för jag har varit med och chattat via IRC. Det räcker med att försöka förmedla meddelanden via SMS och det uppkommer ofta missförstånd. Jag läste att det behövs minst 20 minuters chattande för att stämma av hur den andra personen känner sig och att man då får en uppfattning om hur det förhåller sig, men jag har inte gått i den andra personens skor och jag vet inte bakgrunden till hur det egentligen är.

Hur vi än försöker kommunicera, så uppkommer det missförstånd. Jag säger inte att det är dåligt att kommunicera, inte alls – men vi ska vara observanta på att det kan uppkomma feltolkningar. Kom ihåg att det är du som ser det ur ditt perspektiv, och jag som ser det ur mitt. Det är det som är som fascinerande också, att vi kan se det olika – och att vi faktiskt ÄR olika.

Pride 2016


Henriks version av Pride i Kalmar:
Pride i Kalmar
Kalmar firade sitt andra Pride år 2016.
Redan från klockan tio så kunde man få information i Kalmarsundparken från RFSU och andra grupper t.ex. Friskis och svettis som erbjuder morgongympa.Man kunde köpa flaggor och andra HBTQ grejer från ett tält och det fanns musik för de små och så fanns det även musik från Elaka Simon som hyllade sina HBTQ idoler, han var där för andra gången och han var bra. Sedan var det dags att hitta vilken grupp man skulle gå till, det var tänkt att jag skulle gått med Kalmar Museum, men då jag inte hittade de så gick jag med Länsstyrelsen i Kalmar. Farten på paraden var för snabb och ibland fick man springa för att hänga med, men annars var det en bra parad. Musiken som spelades under paraden var en bra blandning. Efter att vi kom till torget så fick man höra LaGaylia, hon sjöng jättebra och framförde även Pride låten ”Love Train” som passade Pride perfekt och man kunde få hennes senaste skiva signerad. Det fanns även andra artister som uppträdde och många såg fram emot Babsan på kvällen, jag antar att allt var bra eftersom man kunde höra festandet hela kvällen. Klicka här för att höra Officiella Pridelåten 2016

Traditionella regnbågsflaggan

Transgender flagga som gick att köpa i ett av stånden

En medarbetares perspektiv i Pride:
Då var det dags för det andra prideåret med mig som volontär!
Jag började mitt arbetspass vid 8 på morgonen nere i Kalmarsundsparken och blev dirigerad med bil till det varma och soliga Larmtorget, fick ett dagspass och en tröja och blev guidad inne på teatern där artisterna skulle komma att vara under dagen därefter blev jag ombedd att hålla koll så inte obehöriga kom in på teatern. Det kom en man lite senare på dagen som sa att han hade glömt sitt pass hemma, fick tyvärr avvisa denna person och hänvisa till reglerna. Senare kom en nyfiken man som undrade om det var barnteater inne på teatern (som var tidigare i veckan) vilket vi fick säga att det att det inte var den här dagen. Fick bytas av efter ett tag och köpa vatten eftersom man blev väldigt varm. Senare under dagen fick jag träffa scenvärdarna och guida de på teatern, fick även höra soundcheck och fick ”småuppdrag” att hämta saker. När klockan drog sig mot två så skulle jag hålla koll på både teateringången och så att ingen obehörig gick upp på scenen, och lite senare skulle jag även hålla koll på hur långt paraden hade gått och meddela de uppe på scenen. På eftermiddagen fick jag hjälpa till med sociala medier, att uppdatera vad som händer under Priden och jag pratade lite med artisterna backstage. När det närmade sig eftermiddagen fick jag gå till torget och prata med folk om att cyklarna måste stå i cykelstället eftersom kommunen skulle senare komma och röja undan de cyklar som inte stod i stället, det mottogs både bra och dåligt naturligtvis. Det var jätteroligt att få möta ”kändisar” backstage och få jobba med det man tycker är roligt, att jobba med dessa frågor är jätteviktigt för att öka förståelse och toleransen i samhället även för den nya generationen, alla skall ha rätt att älska varandra!

jpride

/Joakim Hammar Mediahuset Kalmar

TV-Serie – Djävulsdansen

Djävulsdansen

Vi på Mediahuset vill varmt rekommendera serien Djävulsdansen säsong 2, den handlar om hur det är att leva i en kärleksrelation med någon som får psykisk sjukdom. Susanne är gift med Robert som är sångare i banden Takida och Stiftelsen. Bakom den framgångsrika fasaden finns en vardag med djupa depressioner och stark dramatik. Mesut träffade sin drömtjej Natalia, men hade ingen aning om vad som väntade honom…

http://www.svtplay.se/video/10209745/djavulsdansen/djavulsdansen-sasong-2-avsnitt-1

Prideveckan – Ecce Homo


Mediahuset Kalmar deltog på måndagen på pressvisningen av utställningen Ecce Homo av Elisabeth Olsson Wallin på Kalmar Läns Muséet. Många av Elisabeths vänner dog i aids under -80- och 90-talen.
Det fanns präster som uttalade sig om att sjukdomen var Guds straff mot homosexuella. Hon har vuxit upp i ett medelklasskristet hem, gått i söndagsskola och alltid fått höra att Guds kärlek omfattar alla människor. Att få höra präster tala om homosexualitet som synd var förolämpande. Utställningen är en upprättelse för hennes vänner som dog i aids.

Vi på Mediahuset tyckte att det var en väldigt bra utställning, och rekommenderar alla att se den, man blev berörd av många av bilderna!

Videon från vår första pressvisning: